Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010
 
 
clip_image002.gif
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Del 2 Förskola

Ro: Västra Alstad förskola samt Orrens förskola
Rektor: Åsa Pålsson

              20101109_060704_0.png                            20101109_060704_1.jpg
           Alstad förskola                    Orrens förskola


1. Förskola

  • Verksamhetens förutsättningar
Alstad förskola. På en av backlandskapets svagt böljande kullar hittar man Alstad by. Landsvägen sträcker sig genom byn och klyver den på längden i två delar.
Området nordväst om byn är ett av våra extra värdefulla naturområden. Här finns flera dödisgropar och ett ganska välkänt fågelliv. Norr om landsvägen ligger Alstad förskola. Förskolan delar byggnad med Västra Alstads äldreboende På förskolan vistades den 15 oktober 46 barn mellan 1-5 år och 3 av dessa barn har annat modersmål än svenska. De talar danska, tyska och franska..Förskolan har tio personer anställda, två förskollärare, två grundskollärare, en fritidspedagog , fyra barnskötare och en lokalvårdare. Personalen som har ansvar för kök har delar av tjänst i barngrupp och är utbildade barnskötare. På förskolan finns tre avdelningar, Smultron 1-2 år, Björnbär 3-4 år och Körsbärsdalen 5 år. Lokalerna är anpassade efter verksamhetens art. Barnen har utöver dessa lokaler tillgång till stor och härlig innergård. Den varma maten tillagas på äldreboendet. Frukost och eftermiddagsmål sköter personalen själv.

Personal förskola     Alstad   förskola    2009             2008               2007                             


Antal barn per årsarbetare (heltidstjänster),  15 okt.
5,6
5,7
7,3
Andel (%) medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning,  15 okt.
60%
58%
59%

Täthetstalen har sjunkit sedan 2007. En barnskötare läser till förskollärare på distans och beräknas vara genomförd våren 2012.

Orrens förskola är belägen i centrala Anderslöv. Byggnaden ägs och förvaltas av Trelleborgshem och ligger i ett område med bostadsrätter. Förskolan har två 1-5 års avdelningar Nordpolen och Sydpolen. Förskolan har ett eget tillagningskök. Förskolan lagar frukost, middag, och eftermiddagsmål. På förskolan fanns det den 15 oktober 32 barn inskrivna från 1 år till 5 år. Orren har tre  barn med annat modersmål.De talar finska och engelska. Två av dessa har modersmålsundervisning. På förskolan arbetar nio personer , tre förskollärare, fyra barnskötare, ett ekonomibiträde och en lokalvårdare.

Personal  förskola     Orrens  förskola   2009          2008                2007                                                


Antal barn per årsarbetare (heltidstjänster),  15 okt.
4,9
5,8
---------
Andel (%) medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning,  15 okt.
40%
40%
----------

En barnskötare har kommit in på förskollärarutbildning, distans och beräknas vara genomförd  våren 2013.  

1.2  Underlag och hur man arbetat med kvalitetsarbetet och hur man tagit fram redovisningen.

Personalen har gått på följande föreläsning Årsplanen - delaktighet, struktur och glädje i förskolearbetet. Förskolorna har utarbetat ett årshjul, där olika punkter i kvalitetredovisningen med jämna intervaller på personalkonferenserna följs upp utifrån nuläge, analys och åtgärder för utveckling. På så sätt blir kvalitetsredovisningen ett levande dokument i utveckling av verksamheten. Alstad förskola och Orrens förskola hade en gemensam studiedag i mitten av oktober då verksamhetsåret lades upp utifrån barnens IUP och kvalitetsredovisningarnas ”åtgärder för utveckling” från föregående verksamhets år. Årshjulet är uppsatt på väggen för att åskådliggöra vårt pedagogiska upplägg och vart vi är på väg.

1.3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden.

Ett av målen vid förra kvalitetsredovisningen var att utveckla IUP-samtalen så att barn och föräldrar blev mer delaktiga. Åtgärdena var att även låta de yngre barnen var med på IUP:na och se till att IUP:samtalet blev ett trepartsamtal och inte ett informationssamtal. Andra åtgärder var att se till så att bägge föräldrarna kom till samtalen. Vi är på god väg att uppfylla målen för detta.  Ett annat mål har varit att tid prioriteras för pedagogiska diskussioner. Tid för detta är numera inplanerad i schemat.
Vi hade som mål att arbeta fram fungerande rutiner kring samarbetet med stöd och konsultteamet. Detta målet är nått.

Ett annat mål har varit att utarbeta former för hantering av åtgärdsprogram. Denna fråga är lyft centralt, och är under utarbetning.
Andra åtgärder var att utvärdera och revidera checklistan mellan förskola och förskoleklass. Detta är genomfört. Alstad förskola har haft tre prioriterade områden språk, matematik och hälsa. Delar av personal har kompetensutvecklat sig i TRAS, TAKK, Bornholmsmetoden, likabehandlingsplanen samt tidig läs och skrivlek Pedagogerna har ägnat mycket tid åt alla samtliga tre  områden och detta har gett avtryck i verksamheten. Alstad förskola använder sig av Bornholmsmetoden, tidig läs och skrivlek, samt har påbörjat arbetet med TAKK. Orrens förskola hade som mål att se över det pedagogiska materialet och sin lärandemiljö. Personalen har arbetat och arbetar fortfarande med detta. För att utveckla sin lärandemiljö har Orren dessutom organiserat om från två 1-5 avdelningar till en yngre och en äldre avdelning för att bättre kunna möta barnens behov.

2.1.1 Arbetet i verksamheten.

Pedagogerna har utifrån SKOPEN valt området
Föräldrars förståelse av vikten med IUP som redskap.

Alstad förskola

Var är vi?
De flesta av personalen på Alstad förskola tycker att föräldrarna verkar ha förståelse för IUP, de är engagerade i IUP- samtalet och har förståelse för vikten av upprättande av IUP. Personalen har skrivit att några föräldrar inte verkar se vikten av att barnen har en IUP. Några föräldrar har ifrågasatt varför vi över huvud taget jobbar med IUP.

Vart ska vi?
Personalen önskar mer engagemang och delaktighet ifrån föräldrarna när det gäller IUP-samtalen.

Hur gör vi?
Personalen bestämde sig för att använda vårens föräldramöte till att informera om läroplanens mål och vikten av att ha delaktiva föräldrar
Personalen ville också förtydliga IUP-lappens fyra indelningar: socialt, motoriskt, matematiskt och språkligt, samt ha någon form av work-shop på föräldramötet där föräldrarna kunde gå runt och se HUR personalen arbetar tillsammans med barnen.
Några av personalen har redan tidigare skickat ut ett frågeformulär till föräldrarna för att skapa delaktighet. Detta är något som Alstad förskola kan göra på samtliga avdelningar.

Orrens förskola

Var är vi ?
All personal~har som mål att genomföra ett IUP- samtal med sina mentorsbarn och deras föräldrar 1 gång per termin. Varje arbetslag diskuterar barnens utveckling tillsammans för att få stöd och hjälp att synliggöra varje barns utveckling och utvecklingspotential så att man har ett bra underlag inför IUP-samtalet. Orrens förskola får stöd av specialpedagog och talpedagog. Portfolioarbetet är ännu ej fullt utvecklat men det som finns i dessa används som underlag inför IUP:samtalet. Vid IUP-samtalet tittar föräldern, mentorn och barnet i barnens portfolios och barnen får berätta vad de ser. Såväl barn, föräldrar som mentor kommer till tals och sedan skrivs IUP-n . Alla föräldrar kommer på IUP- samtalen och de flesta visar stort intresse och engagemang för sina barns utveckling.

Vart ska vi ?
Orrensförskola vill få föräldrar och barn mer engagerade och mer delaktiga i barnens IUP-er. De vill utveckla portfolioarbetet och göra barnen mer delaktiga i skapandet av en aktiv portfolio så att barnet ska utveckla sin förmåga att se sitt eget lärande, vilket i sin tur ska leda till att barnen utifrån sin kompetens kan vara mer delaktiga, i IUP-samtalet.

Hur gör vi ?
Personalen kan t.ex. intervjua föräldrarna och fråga dem hur de vill ha det. Personalen kan förbereda föräldrarna inför IUP-samtalen på olika sätt, t.ex. ge dem frågor eller påståenden som de själva ska fundera kring. Orrens förskola har detta läsår lagt in tid för reflektion och pedagogisk diskussion för arbetslaget. Personalen arbetar aktivt med portfolios och skall på studiedagen i oktober skriva verksamhetsplaner utifrån barnens IUP-er. Personalen strävar efter att utveckla förmågan att formulera konkreta, tydliga och utvärderingsbara mål.

2.1.3 Alla barn har en individuell utvecklingsplan som ett aktivt verktyg för sitt lärande – utifrån enhetens mål

Alstad förskola

Var är vi?
De flesta mentorer på Alstad förskola har en personlig kontakt innan IUP-samtalet och en efter samtalet. På Smultron där 1-2 åringarna går har personalen skjutit upp IUP-samtalet till i början på vt 10, eftersom barnen var nyinskolade och det behövdes mer tid att sätta upp relevanta mål All personal tycker att det är positivt att alla barn på Alstad förskola är med på sina IUP-samtal, De tycker att det är positivt att tala med föräldrarna innan IUP-samtalet och på så sätt föranmäla vad som kommer att tas upp på samtalet. Personalen tycker att de nya rutinerna där IUP-målen används för att göra en plan som ska styra verksamheten, känns positiv. Pedagogerna upplever minskad stress och det ger känsla av helhet och sammanhang.”

Vart ska vi?
Det som behöver utvecklas, anser personalen, är att få barnen med i ”tänket” om deras eget lärande. Ett sätt är att bli bättre på att prata om detta så att barnen förstår. Personalen anser att de barnintervjuer som vi används kan utvecklas så att frågeställningarna blir angelägna och förståeliga för barnen.

Hur gör vi?
Utveckla barnintervjuer, så att barnen får det lättare att sätta upp egna mål. Prata med barnen om lärande. Uppmärksamma barn på vad de kan.

Orrens förskola

Var är vi?
Alla barn har en IUP vilken upprättas tillsammans med pedagog, förälder och barn i början av varje hösttermin för att sedan utvärderas under vårterminen. För att få ett bra underlag till IUPn diskuterar varje arbetslag tillsammans. Personalen samtalar med barnen om deras utveckling, vad de kan och vad de vill lära. Vårt portfolioarbete är ännu ej fullt utvecklat men det som finns i vår portfolios används också som underlag vid våra samtal för att synligöra barns lärande.

Vart ska vi?
Göra barnen ännu mer delaktiga i skapandet av portfolion så att barnen kan utveckla sin förmåga att se sitt eget lärande.

Hur gör vi?
Samtala mer med barnen om deras lärande och hur man lär och vad man kan lära. Utveckla vår förmåga att formulera konkreta, tydliga och utvärderingsbara mål. Vi behöver utveckla vår tydlighet gentemot barnen så att eras roll i arbetet för att nå sina mål stärks. Använda oss av TRAS och MIO.


2.1.4 Mentorsrollen – enhetens mål, skolplanens mål.

Alla barn har en mentor och alla barn ska uppfatta rollen som stödjande och kunskapsuppföljande.

Alstad förskola

Var är vi?
Personalen tycker att arbetet med att vara mentor för ett antal barn fungerar bra, och att de flesta föräldrar uppskattar telefonsamtalen som personalen ringer en gång innan IUP och en gång efter. Personalen tycker själva att de har en jämn fördelning mellan rollen som stödjande och kunskapsuppföljande. Alstad förskola har tagit ett stort kliv in i rollen som kunskapsuppföljande. Det är de pedagogiska redskapen”Tidig läs- och skrivlek” TRAS och Bornholm som gjort detta möjligt.

Vart ska vi?
Personalen tycker att de är nöjda med det sätt som mentorskapen fungerar och även telefonsamtalen, de ser en fördel med att ha dessa funktioner som redskap i jobbet med barnen på förskolan och i samverkan med föräldrarna. Jag anser att man alltid kan gå vidare och bli bättre och tycker att vi borde utveckla IUP-arbetet (särskilt med hur vi skriver IUP). Genom detta tror jag att vi kan också kan utveckla rollen som stödjande och kunskapsuppföljande.

Hur gör vi?
Genom att ha pedagogiska diskussioner kring IUP, och gå igenom vad vi skrivit och ge varandra feedback, så utvecklas verksamheten.

Orrens förskola

Var är vi?
Alla barn har en mentor. Personalen upplever att barnen är medvetna om vem som är deras mentor och att barnen i samtalen med sin mentor pratar om vad de kan/ har lärt sig och vad de kan/vill lära sig. Portfolierna, vilka mentorerna ansvarar för, används idag som kunskapsuppföljande dokumentation och de finns i dagsläget på hyllor högt upp och barnen får fråga en vuxen då barnet vill titta i sin portfolio.

Vart ska vi?
Mentorn och barnet ska tillsammans utveckla portfolion till ett aktivt verktyg i barnens lärande och placera portfolion på ett sådant sätt i rummet så att varje barn själv kan ta sin pärm för att titta i den, reflektera över vad som redan finns i den och också själv föreslå/bestämma vad som ska finnas i portfolion utifrån ett lärandeperspektiv. Utveckla en lättillgänglig bildbank där barnen själva kan välja vilken bild som ska sättas in i portfolion. Få mer tid till observationer, reflektioner och pedagogiska dokumentationer.

Hur gör vi?
Genom att göra ett schema för mentorssamtalen så vet barnen att nu är det mentorssamtal, en regelbundenhet som stärker och utvecklar dem. Flytta ner pärmarna och lägga in bilder på skrivbordet på de två datorerna som finns så kan barnen själv öppna upp och titta på bilderna.

2.1.6Arbetet med hur barn/elever är delaktiga i planering och genomförande av sitt lärande.

Alstad förskola

Var är vi?
På Smultron arbetar personalen med de små barnens delaktighet genom att ta till vara på barnens intressen dvs. ha ett Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt Körsbärsdalen som arbetar med de äldre barnen ställer frågor till barnen när de ska beställa material. De frågar barnen om hur de tycker att de ska jobba med IUP-målen, pedagogerna frågar barnen om hur de tycker att samlingen ska utformas och försöker tillgodose önskemålen. På Björnbär där 3-4-åringarna är får barnen bestämma aktivitet efter lunch, de får möjlighet att vara med och bestämma bok som ska läsas på läsvilan. Pedagogerna frågar vad barnen vill lära sig och tar med detta i sin planering m m. Sedan hösten 09 utgår hela verksamheten utifrån barnens IUP-mål Varje avdelning har en verksamhetsplan.

Vart ska vi?
Personalen strävar efter att alla barn ska våga välja efter eget huvud och inte påverkas av vad kompisen tycker, Personalen vill också öka sin egen kompetens att ställa ”rätta” frågor, som hjälper barnen komma vidare. Personalen vill hitta strategier för att lyfta de” tysta” barnen.

Hur gör vi för att komma dit?
Genom att öva och genom pedagogiska diskussioner.
Fortbildning. Att jobba tematiskt är ett sätt att få barnen delaktiga.

Orrens förskola

Var är vi?
Pedagogerna är lyhörda, flexibla och förändrar verksamheten utifrån önskemål från barnen. De äldre barnen är aktiva i upprättande av sin IUP och delvis i sin portfolio. Varje dag finns tid till lärande lek både ute och inne Det finns en ”icke medveten delaktighet” utifrån ett barnperspektiv. Utifrån ett pedagogperspektiv är barnen delaktiga eftersom de är delaktiga i upprättande av sin egen IUP.
Vart ska vi?
Få barnen, på ett för dem medvetet plan, delaktiga i den planerade verksamheten.

Hur gör vi ?
Fånga tillfällena på ett bättre sätt då vi ser att barnen vill och kan vara delaktiga utifrån ett lärandeperspektiv, och då samtidigt medvetandegöra barnen om deras delaktighet Utveckla den fysiska miljön, utrustningen och materialet på förskolan så att barnen får större möjligheter att på eget initiativ utveckla sitt lärande varje dag. Ett annat sätt är att göra barnen delaktiga i olika planerade verksamheter på förskolan, t.ex. teman, sångstunder, firandet av högtider och andra ” happenings”. Bli bättre på att ställa frågor: Vad har du lärt dig? Vad kan du lära dig av detta? Nu lärde du dig….osv.

2.1.7Arbetet med föräldrars delaktighet genom kontakt/dialog med mentorn.

Alstad förskola

Var är vi?
Personalen har ett telefonsamtal med föräldrarna före och ett efter IUP-samtalet. Vid telefonsamtalet pratar personalen med föräldrarna om barnens lärande i förskolan men också om hur barnen trivs och hur barnet fungerar i verksamheten. De allra flesta föräldrar uppskattar detta telefonsamtal. Innan IUP-samtalet på hösten (och även på våren) får barnen med sig sin Portfoliopärm hem, så att de i lugn och ro kan titta i den tillsammans med sina föräldrar. Innan IUP-samtalet har mentorn ett samtal med barnet för att höra vad barnet vill lära sig framöver, detta återkopplas sedan vid IUP-samtalet. Vid IUP-samtalet utgår personalen från Portfoliopärmen och personal, föräldrar och barnet pratar om vilka mål som barnet ska stäva efter framöver. Vid vårens IUP utvärderar personalen tillsammans med föräldrar och barn om målen är uppnådda och hur vi går vidare.

Vart ska vi?
Vi vill hitta nya sätt att få föräldrarna delaktiga i barnens lärande, men också få dem att förstå vikten av de små barnens lärande.

Hur gör vi?
Genom att hålla oss ajour med forskning inom området, och genom fortbildning och pedagogiska diskussioner kan vi hitta nya sätt att utveckla oss. Genom ökad professionalitet i personalgruppen kan vi också nå ut till föräldrarna med det vi lär oss.


Orrens förskola

Var är vi?
Pedagogerna har ett samtal med föräldrarna före och ett samtal efter upprättandet av IUP:n. Samtalen genomförs oftast på förskolan men har även genomförts per telefon, utifrån önskemål från föräldrarna. Målen skriver vi tillsammans med föräldrarna och barnen. Resultaten diskuterar och analyserar vi tillsammans med föräldrarna och hur vi kan stötta barnen, så att deras lärande utvecklas. Ibland uppfattar pedagogerna föräldrar som mer lyssnande part än som deltagande/amspråkande part.

Vart ska vi?
Få alla föräldrar delaktiga och engagerade i samtalen kring sitt/sina barns lärande utifrån dera förmåga.
Hur gör vi?

Utveckla vår professionalitet i hur vi samtalar. Utveckla portfolion till ett redskap för att synliggöra barns lärande och ha detta som grund i samtalen med föräldrarna.

3.1 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

3.1.1 Beskrivning och bedömning av måluppfyllelse när det gäller förskolans arbete med barns språk och matematiska utveckling.

Alstad förskola

Var är vi?
Personalen är i ett utvecklingsskede av att börja arbeta med ”Tidig läs- och skrivlek”. Alla tre avdelningarna har jobbat med detta under vt -10. Även under ht-09 arbetade personalen aktivt med språket. De har jobbat med Bornholmsmaterialet på alla avdelningar. Med femåringarna har vi arbetat med ett material som heter ”Språklust” som bygger på Bornholmsmetoden. Arbetet med ”Tidig läs- och skrivlek” innebär att alla avdelningar jobbar med ordkort och alla barn har en plastlåda där de kan förvara sina egna ordkort. Alla avdelningar jobbar också med namnlappar Nittiofem procent av alla barn på Alstad förskola kan hitta sin egen namnlapp ibland de andras lappar. Personalen arbetar medvetet med språket, genom samtal vid maten, samtal vid blöjbyten, men också genom att lyssna på det barnen har att säga. Rim och ramsor förekommer dagligen, liksom läsning och mungympa.  Vid läsning pratar barnen kring det personalen har läst och återberättar det lästa. Personalen arbetar med bokstäverna och deras ljud. Alfabetet finns på väggen på alla tre avdelningarna, med både versaler och gemener. På Björnbär har man gjort en del av Bornholmstestet, den där man ska para ihop två bilder som börjar på samma ljud. På Körsbärsdalen där man har haft barn med speciella behov har man också jobbat en hel del med ordbilder för att förstärka både det sagda och det skrivna. Personalen har börjat använda sig av TRAS. Personalen har under året också jobbat parallellt med matematiska begrepp. Siffror finns synliga i verksamheten och personalen räknar med barnen på olika sätt och i olika situationer regelbundet. Det finns ett behov att utveckla sig inom detta område hos personalen.

Vart ska vi?
Personalen ser fram emot att fortsätta jobba med ”Tidig läs- och skrivlek” och tycker att det ska bli spännande att se hur väl förberedda de barn är vid femårs ålder som redan som ett och tvååringar började med ord- och namnkort. Målet är att alla barn vid 5-års ålder ska vara så väl förberedda för att lära sig att läsa och skriva som är möjligt för just den individen. Personalen ska fortsätta att använda sig av TRAS. Målet är att barnen ska ha förståelse för minst talet 5 när de lämna Alstad förskola. Detta innebär att de har jobbat med talen 1-5 på många olika sätt och att de kan dela upp tal upp till 5 på många sätt.

Hur gör vi?  
Vi använder oss av ”Tidig läs- och skrivlek”, Bornholmsmodellen och TRAS för att öka kompetensen hos personalen. Dessa redskap använder de sedan för att på lustfyllda sätt intressera barnen till språkliga och skriftliga aktiviteter. Personalen har också önskemål om att få besöka andra förskolor för att inspireras och gå vidare i arbetet med språket och ”Tidig lek och skrivlek”. ”. Vi ska starta ett litet bibliotek på förskolan så att vi på ett lustfyllt sätt kan ge barnen positiva upplevelser när det gäller böcker.
Vi har införskaffat ett material ifrån UR som på ett roligt och konkret sätt visar tal från 0-9. Tre personer ur personalen ska gå en matematikfortbildning för Karin Larsson under höstterminen.


Orrens förskola

Var är vi?
Pedagogerna pratar samtalar, lyssnar på varje barn varje dag. Barnen ges rika tillfällen att samtal med varandra och med pedagogerna varje dag. Personalen använder sig av Bornholmsmodellen bl.a. genom att följa arbetsgången i boken ”Språklust” för att utveckla den språkliga medvetenheten. Barnen har munmotoriska övningar med hjälp av sagor, sånger, clownkort och sugrör. Förskolan använder sig av metoden ”Tidig läs och skrivlek” bl.a. genom att använda ordkort och ordlådor på olika sätt. Orrens förskola stimulerar barnen till låtsasläsning och låtsas skrivning samt stödjer de barn som kan eller är på god väg att kunna läsa och skriva. Förskolan går till biblioteket och lånar böcker. Personalen läser böcker och samtalar om det lästa med barnen och de dramatiserar och dokumenterar det lästa på olika sätt. Papper, pennor och kritor är tillgängliga för barnen. De använder sig av språkpåsar. Det finns olika skapande aktiviteter. Personalen ger barnen tid, genom att lyssna på och samtalen med dem. Förskolan har planerade aktiviteter för att stärka barn med särskilda språksvårigheter. Personalen har börjat använda TAKK och TRAS.
Samtliga barnskötare och alla förskollärare, utom en, har gått kommunens matematik fortbildning. Barnskötaren som detta läsår har haft hand om 5-års verksamhet har ett stort intresse och kunskap om matematik för denna åldersgrupp och 5-årsverksamheten har genomsyrats av matematik. Konkret matte-material har också inhandlats, bl.a. klockor, timglas, multikuber och vågar. I vårt språkarbet med tidig läs o skrivlek får vi även in matematik. Personalen strävar efter
att få in matematik i allt de gör, i samtalen, i sångerna, i matsituationerna vid de dagliga utevistelserna etc.


Vart ska vi?
Arbeta med tidig läs och skrivlek så att det genomsyrar vårt arbete på Orren. Utöka verktyget TRAS som metod. Använda oss av TAKK i den vardagliga kommunikationen. Utveckla matematiken så att personalen kan sätta barn i problemlösningssituationer där den grundläggande matematiken är i fokus.

Hur gör vi?
Utveckla våra arbetssätt så att det ger barnen rika tillfällen att utveckla sin kommunikativa förmåga och sin matematiska förmåga. De ska kunna uttrycka tankar, reflektera, räkna ut, uppmärksamma samband, se mönster och lösa problem. Personalen ska starta ett litet bibliotek på Orren med fakta och fantasiböcker. Personalen ska fortbilda sig kring små barns lärande. De pedagoger som ej gått kommunens matematikfortbildning ska göra detta och pedagogerna ska fortbilda sig kring Bornholmsmodellen. Vi ska köpa in mer konkret mattematerial.

4 Övrigt

4.1 Likabehandlingsplanen

Var är vi?
Alstrad skola har sett över likabehandlingsplan under våren 2010.
Förskolorna har en likabehandlingsplan som ska ses över och revideras samt att skolan och förskolan ska ha ett likartat upplägg av rubriker.

Vart ska vi?

I likabehandlingsplanen kommer det att läggas större tonvikt vid det främjande arbetet. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. En likabehandlingsplan ska också presentera förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering.

Hur gör vi?
Gå igenom foldern och använda oss av deras checklista
”Förebygga diskriminering främja Likabehandling” utfärdad av JämO, DO, HO, HomO och BEO. Se till så att vår hemsida, i text och bild, förmedlar förskolornas likabehandlingsarbete
Kontrollera att vårlikabehandlingsplan är aktuell enligt lagenskrav av idag.

4.2 Barn/elever i behov av särskilt stöd.

Från och med  1 januari anställdes en specialpedagog på 50 % inom rektorsområdet, som har Alstad. förskola, Orrens förskola och förskoleklassen som sitt verksamhetsområde. Specialpedagogen tillbringar tid regelbundet på bägge förskolorna och vid behov kan personalen få stöttning eller be om hjälp med observation och analys av åtgärder, men även få hjälp vid föräldrasamtal. Specialpedagogen följer upp barnen tillsammans med personalen på barnkonferenserna. Specialpedagogen följer upp förskoleklassen på Alstad förskola och är en garant för att länken mellan förskola-skola fungerar.

4.2 Sammanfattning.

Alstad förskola

Kvaliteten på Alstad förskola har ökat de senaste åren, personalen har blivit mer medvetna om sitt sätt att möta barnen och de har ökat sina kunskaper om små barns lärande. Fr. o m höstterminen -09 omorganiserades verksamheten så att det blev en 1-2-årsavdelning, en 3-4-årsavdelning och en 5-årsavdelning. Detta innebar även en förändring i personalgruppen som blev positiv. T ex så började en personal som tidigare arbetade med 4-5-åringarna att arbeta med 1-2-åringarna. Hon hade tidigare jobbat med Bornholmsmaterialet och ”transponerade” om det så att det passade de yngre barnen. Hon fick också med sin nya kollega (som hade jobbat med 1-3-åringar i flera år) i detta arbete. Det visade sig vara ett lyckat arbete och barnen hade roligt medan de lärde sig allt fler bokstavsljud. Vid dialog med processledare och personal har det också framkommit att flera i personalen tycker att det lärt sig nya saker och att tänka på ett nytt sätt om med små barnen. De ser de små barnens kompetens på ett nytt sätt . Det är viktigt att alltid vara professionell i kontakten med föräldrarna. Under året har förskolan börjat arbeta med ”Tidig läs- och skrivlek” och det har engagerat hela personalstyrkan

Orrens förskola
Orrens förskola har under läsåret som gått bedrivit mycket utvecklingsarbete Fokus har lagts på barnens inlärningsmiljö och deras lärande situation. Mycket är på gång och personalen är engagerade och entusiastiska. Orren har organiserat sig från två 1-5 avdelningar till en yngre och en äldre avdelning. Detta för att kunna möta barnens behov på ett mer optimalt sätt. Orren har kommit långt i mycket, det som ska satsas framöver är barnens lärandesituation och hur den optimeras.

4.3 Åtgärder för utveckling.

Alstad och Orrens förskola
Pedagogerna kommer på arbetsplatsträffarna utarbeta läsårets verksamhetsmål dels utifrån årets kvalitetsredovisning, dels utifrån styrdokumenten, och ECERS forskningsversion för utvärdering och utveckling av pedagogisk kvalitet i förskolan .
ECERS står för Early Childhood Environment Rating Scale

Undertecknas av rektor.

Åsa Pålsson, rektor
Västra Alstad skola,
Alstad förskola
Orrens förskola
Trelleborg